ΦΔ(O)¤"" <2<2<2



     Ibland kommer jag på mig själv med att tänka på dagarna som om jag bara vill bli av med dem.

Måndagen- Den första dagen, hela jobbiga veckan kvar, suck!
Tisdagen- Som måndagen men inte lika farlig
Onsdagen- Halva skoltiden har gått bara lika mycket till
Torsdagen- Bara lite till sen är jag klar!
Fredagen- Sista riktigt jobbiga dagen, bara att vänta..sen klar!
Lördag- Den enda riktigt helsköna dagen
Söndag-Den dumma dagen innan måndagen

Sen börjar man om igen.

Att ta vara på varje dag orkar jag verkligen inte göra, men så här ska man väll inte tänka?NEJ! BLÄ DET SKA JAG INTE GÖRA!
Här ska förändringen storma in och ...ja storma till lite bland veckodagarna!
Man lever bara en gång (tror jag).

Jag tänker göra lite som jag själv vill och strunta i att söndagen är den sista dagen i veckan. Jag menar hade jag själv varit söndagen skulle inte jag bli glad om en liten rödtott som mig gick och tyckte illa om mig bara för att jag vad granne med måndagen.
STACKARS SÖNDAGEN! För att inte tala om måndagen.

HÄR SKA ÄLSKAS HELA VECKAN!

//Das Luppi Liza